Dalby Stationsområde

Det klassiska stationssamhället som inspiration
Under decennierna kring 1900 kom mycket av bebyggelsen i Dalby att präglas av det skånska stationssamhällets arkitektur: Tegelfasader med dekorativa element, ibland putsade fasader, sadeltak, oftast röda takpannor, småskalighet, entré från gatan, trädgårdar bakom husen. Vi ser detta som en inspiration: En relativt tät struktur av småskalig bebyggelse, tydliga gaturum, röda sadeltak, inslag av grönska.

Den täta, intima skalan
Det klassiska stationssamhället präglas av små kvarter, ca 40-50 m sida, flexibla vad gäller bebyggelsetäthet. Man finner stadsmässiga gatuhus i upp till 2-3 våningar, ibland med hörntorn, sammanbyggda eller fristående gatuhus i 1 ½ – 2 ½ plan, villabebyggelse något indragen på tomten och inslag av institutions- och verksamhetsbyggnader av olika slag. I de fall större kvarter uppstått, uppdelas de ofta av mindre, halvprivata inre gångstråk.

Gatubebyggelse med gröna, skyddade inre miljöer
Vi föreslår en halvsluten kvartersstruktur mellan den förlängda Järnvägsgatan och en ny gata längs spåren. Bebyggelsen utformas främst i 1 ½ – 2 ½ plan med punktvisa inslag av högra byggnader. Detta i kombination med mindre förskjutningar och vinklingar skapar en både enhetlig och varierad struktur. Mellan kvarteren skapas tvärgående passager, gränder, mellan de omgivande gatorna och genom hela området föreslås ett genomgående, slingrande grönt och bilfritt stråk, som förbinder kvarterens innergårdar med varandra. De minsta barnen leker på sin trygga innergård och efterhand som de blir äldre, upptäcker de nya granngårdar och träffar fl er kompisar. Husen kan nås både från gatu- och gårdssidan. Marklägenheter kan få entré direkt utifrån gränderna. I väster präglas området av småstadens och stationssamhällets skala, medan det mot öster, i anslutning till stationen, sker en övergång mot en kontrasterande byggnadsstruktur med högre punkthus i parklandskap.